 |
Produkter |
 |
|
 |
Blogg |
|
|
|
Information |
|
|
|
Så- och odlingsråd |
|
|
|
Sök |
|
|
|
| Plantastics trädgårdsblogg |
 |
|
|
28 maj 2006 - Tulpaner tulpanerTulpanen är en av våra populäraste blomsterlökar. Varje höst planteras i Sverige över 20 miljoner lökar. Vi får även de första vårkänslorna när de första krispigga snittulpanerna dyker upp till försäljning på senvintern. I trädgården kan vi njuta av tulpanens olika blommor under april till maj. Men då gäller det att ha planerat in så att de olika sorterna tar efter varandra när den första har vissnat ner.
Skötseln är ganska enkel. Gödsla med benmjöl vid planteringen och i fortsättningen på hösten. På våren gödslar man med blodmjöl strax innan de ska titta upp. Löken kan planteras på hösten men det går bra även in i januari. På frusen mark gäller det bara att spätta upp ett lagom stort hål. Jorden ska gärna vara dränerad så att olika sjukdomar kan undvikas. Sorter som trivs kommer då år efter år. Sorter som har det svårare kan man i stället gräva upp och låta torka på en välventilerad, torr plats där temperaturen är ca 20°C på sommaren. De planteras sedan på hösten igen.
En tulpanlök blommar bara en gång. Den sätter däremot nya sidolökar som blommar de följande åren med den största först.
Tulpanerna delas in i följande 15 grupper:
| Grupp |
Blomning |
Tidiga enkelblommiga |
april-maj |
| Tidiga fylldblommiga |
maj |
| Triumftulpan |
maj-juni |
| Darwinhybrider |
april-maj |
| Sena enkelblommiga |
maj |
| Liljetulpan |
maj-juni |
| Franstulpan |
maj |
| Grönbandad tulpan (Viridiflora) |
maj-juni |
| Rembrandttulpan |
maj-juni |
| Papegojtulpan |
maj-juni |
| Sena fylldblommiga |
maj-juni |
| Kaufmanntulpan |
april-maj |
| Kejsartulpan |
april-maj |
| Påfågelstulpan (Greigii) |
april-maj |
| Diverse arter och hybrider |
mars-juni |
Vi planerar just nu för höstsortimentet så titta in i början av augusti för att titta runt bland våra tulpansorter. Under tiden bjuder jag på bilder av tulpaner från våra trädgårdar.
Hälsningar
Jörgen
21 maj 2006 - Drömmen om dammenUnder flera år drömde vi om en liten damm i trädgården. Vi började med en zinkbalja, en lavasten och några svärdsliljor. Dagen efter att vi hade fyllt i vatten bodde det en groda i baljan. Det var trevligt, men baljan kändes liten, så när vi fyllde jämnt önskade vi oss en damm. Några mycket goda vänner kom och grävde och vi fick presentkort så att det blev en damm.
Eftersom vår trädgård har många raka kanter bestämde vi att dammen också kunde ha en rak kant och grävde den bredvid en gång. De andra kanterna fick följa en befintlig rabattkant och resten blev raka, dammen kommer ändå alltid att se anlagd ut. Vi gjorde djuphålan 110 cm djup.
Vi la i en fin gummiduk, sand i botten och planterade olika vattenväxter i dammkrukor. För att syresätta vattnet och för att kunna ha ett litet vattenfall skaffade vi en pump. När vi hade haft vatten i dammen några veckor valde vi ut sex stycken guldid i djuraffären och lät dem flytta till oss.
Under de två år som vi haft vår damm har vi haft problem med trådalger, framför allt på våren. Efterhand som växterna växer upp minskar problemet, men försvinner inte helt. Fast det är faktiskt ganska avslappnande att dra upp alger med en plastkratta eller håv. Det är svårt att få perfekt balans, men det behövs många syresättande växter i en damm utan filter.
Vad är då det bästa med dammen? Jo, det är att sitta framför den i en skön stol med en kopp gott kaffe och lyssna på det avslappnande plaskandet från vattenfallet. Det behöver inte alltid vara på sommaren.
14 maj 2006 - Vilken explosion!Här i Skåne har vår och sommar kommit med en gång. Först var allt försenat i trädgården och nu är allt tidigt. Östliga vindar har torkat ut jord och växter. Vattningen har tagit tid. Men nu formligen exploderar det i rabatterna. Någon växt som man tror har dött under vintern står plötsligt där 15 cm hög och jag kan nästan svära på att den inte var där igår!
Vackert är det, men lite vemodigt, för man hann inte njuta av en lång vår. Många nysådder, som har växt till sig dåligt jämfört med andra år har äntligen dragit iväg. Just nu har jag enorma mängder växter utanför mitt hus som håller på att avhärdas. En del till mig själv och en del till försäljning under Malmö Blomsterfestival, 16 - 18 juni. Extra spänd är jag på de rosor jag sått, en har redan knopp.
Förra året satte jag fyra montana och alpina klematis längs med min mur. Mening var att de skulle välla över kanten. Klematis växer så i naturen och därför borde det fungera bra i en trädgård också. Tyvärr blev de ganska sönderblåsta av den hårda ostliga vinden. Lite blomning blev det dock. I år ser de riktigt fina ut trots kraftig ostlig vind. Massor av knoppar som snart ska slå ut och de är inte alls lika trassliga som fjor. Jag går och undrar vilken sort som ska slå ut först.
Blommande hälsningar från Victoria
7 maj 2006 - Påskliljan "Narcissus"Solen skiner och värmen har äntligen kommit. De tidiga vårblommorna som snöklockor, snödroppar, krokus och blanda anemonerna har blommat färdigt (i varje fall i södra Skåne) och de härliga påskliljorna står i full blom, även om en del av påskliljorna också är på sluttampen. Påskliljan med släktnamnet Narcissus fick sitt svenska namn av Linné. Han publicerade det vilda första fyndet i Sverige 1778. Påskliljan härstammar från västra Europa och norra Afrika. Släktet har omkring 150 olika arter och tusentals olika hybrider har producerats.
I trädgårdsodlingssyfte har påskliljan delats in i 13 grupper. De är:
- Grupp 1. Trumpetnarcisser "Påsklilja"
- Grupp 2. Storkroniga narcisser
- Grupp 3. Småkroniga narcisser
- Grupp 4. Fylldblommiga narcisser
- Grupp 5. Triandrus narcisser "Änglatårar och orkidénarcisser"
- Grupp 6. Cyklamineus narcisser "Cyklamennarcisser"
- Grupp 7. Jonquilla narcisser "Jonkvill"
- Grupp 8. Bukettnarcisser
- Grupp 9. Poeticus narcisser "Pingstliljor"
- Grupp 10. Bulbocodium narcisser "Påsktrumpet"
- Grupp 11. Flikkroniga narcisser "Fjärilsnarcisser"
- Grupp 12. Övriga narcisskultivarer
- Grupp 13. Botaniska narcisser
Härdigheten för de olika grupperna varierar men i de södra delarna klarar sig de flesta. Om man låter bladen sitta kvar minst en månad efter blomning så kommer de år efter år. Blommorna är i regel bäst andra, tredje eller fjärde året. När de börjar bli små och färre, i regel beroende på att lökarna trängs, är det dags att dela lökarna. Gräv upp lökarna när topparna på bladen börjat dö av. Placera lökarna i ny jord eller spara dem till senare.
Om du lagrar lökarna så ska du först ta bort blasten och låta dem ligga på en skuggig plats några dagar. Ta sedan in dem till en sval, luftig och torr plats där de kan ligga utan direkt solljus. Moderlökar och dotterlökar behöver inte sitta ihop under lagringen utan kan delas.
Om du ska plantera lökarna så kan du göra det direkt efter uppgrävningen
. Annars är september bästa tiden för plantering. Då hinner de få ett rejält rotsystem och klarar vintern bättre. De flesta arterna planteras 20 cm djupt men det varierar. Mindre arter planteras på 10-15 cm djup. Narcisser klarar sig i de flesta jordar men en väldrännerad jord rik på organiskt material ger bästa resultatet. De flesta lökväxter trivs i en svagt sur jord så tillsätt inte kalk. En jord rik på kväve ger endast bladtillväxt. Det syns på bladen hur näringshalten är. Stora och blågröna blad tyder på för mycket näring (kväve) medan små och ljus blad på brist. Det finns speciell löknäring som kan användas. Benmjöl är en traditionell gödning som används men det behövs då även tillsättas träaska för kalium och något för kvävet. Ge en giva gödning varje år efter blomningen.
Här är några bilder på narcisser från våra trädgårdar.
hälsar Jörgen
|
|
|
|
|
|
| ...är tom |
|
|
|
|
Fraktpriser |
|
|
|
Storsäljare |
|
|
|
|
|
